Årsberättelse Sällskapet Dundergubbarnas 97:e verksamhetsår, kalenderåret 2019

Dundergubbar! Det har återigen blivit dags att göra en retrospektiv studie av sällskapets vidunderliga verksamhetsår. Som sig bör måste sällskapets verksamhet – för att kunna utvärderas – skärskådas, inte minst i skenet av sin stående devis ”Familj, sport, fest” utan även med hänsyn tagen till de händelser som präglat den stora världen, utanför sällskapets trygga krets, där den ännu större Dundergubben spenderar sin sällsamt
segerrika vardag.

Att en Dundergubbe morgonen efter en lyckad årsfest kan vakna upp till en ”Bad hair day” får alltnog anses vara normalt. Att vi haft ett ”Bad hair year” i världspolitiken har däremot drabbat oss globalt. – En klimatförnekare och en Brexitör, båda hårfagra galenpannor som klipper sig med sekatör. Dunderbarnet Gretas atlantseglats hamnade direkt på nyhetsplats. Att båten sköts fram av tretton simmande dundergubbar lyckades
tyvärr ingen reporter märka. Trots att det låg helt i linje med styrelsens motto: Att synas utan att verka.

På sällskapets strålande solskiva finns blott en liten fläck: Nämligen den att det i sällskapets årliga hållbarhetsrapport redovisas osedvanligt höga co2-utsläpp till följd av den ackumulerade utandningsluft som släppts ut av spurtflåsande Dundergubbar vid välbesökta grenar. Värt att notera torde dock vara, att minst samma mängd co2 andas in av nämnda Dundergubbar i jakten på kåsor och medaljer, vilket rimligen inte kan leda till andra slutsatser än att Dundergubben är klimatsmart och att fler grenar och fler Dundergubbar har en gynnsam inverkan på växthuseffekten. Därtill är det ju också känt att Dundergubben, förr som nu, alltid bidrar till ett positivt klimat.

Vi vänder blicken inåt och förutom de traditionsenligt avhållna grenarna, dignande av deltagande Dundergubbar, Gummor och Dunderkart – gediget genomförda av generösa grenledare – vill jag rikta ett särskilt tack till sällskapets livräddare, Daniel Anundgård för att han med sanden mellan tårna organiserade den första, men säkerligen ej sista upplagan av Beach-volleyboll. Det är precis den typen av dådkraft som kännetecknar en äkta Dundergubbe. Tack Daniel!

De gunstlingar som under året upptagits i sällskapet och för första gången fått förmånen att frotteras med gräddan av goa gubbar är: Johan Hellblom, Björn Lindvik, Magnus Leijon, Johan Pettersson, Dennis Fluur-Cooper, Daniel Lewandowski och Ante Rönnhed. Vad dessa bibringar i form av idrottsligt och socialt gods återstår att se, men från styrelsehåll är vi ändå försiktigt positiva!

Sällskapets styrelse, i år som i fjol ledd av den glada laxen, tillika ordförande, Fredrik Mörtberg, med de i släptåg simmande tusenbröderna: Lars Holgén, Calle Roos, Knut Rost, Christer Hedlund, Henrik Sivertsson, Robert Pettersson, Göran Svensk, Andreas Victor, Per Leijon, Anders Karlberg, Mattias Schindele och undertecknad, har minsann nu som alltid inte legat på latsidan.

Förutom metodisk analys av de till buds stående destillat som eventuellt skulle kunna utgöra innehållet i den jubileumswhisky som planeras inför sällskapets 100-årsfirande, har styrelsen under det gångna året som vanligt ägnat sig åt metodisk självrannsakan. I sin strävan att ständigt bereda sällskapets medlemmar ”most bang for the buck” har en rad djuplodande affärsutvecklingsinsatser genomförts. Som ett exempel i raden, kan den workshop på temat ”Business Canvas Model”, vars syfte var att identifiera sällskapets Brand Equity, Value Proposition och Unique Selling Point nämnas.

Utkomsten av detta strategiarbete kommer att visa sig under året. Utifrån nyckelinsikt nummer ett, nämligen den att Dundergumman är viktig för Dundergubben, kommer gummorna i sann beteendeekonomisk anda – på ett eller annat sätt – att ”nudgas” mot ett större engagemang vid planering och genomförande av sällskapets aktiviteter. Utifrån nyckelinsikt nummer två, som är den att Dundergubbar gillar att veta vilka andra som är Dundergubbar, kommer för första gången en medlemsmatrikel att produceras och distribueras.

Listan över styrelsens djärva förändringsaktiviteter är så lång, att den om den skulle skrivas ut på papper, knappast skulle anses vara miljömässigt hållbar. Vi konstaterar därför sammanfattningsvis att 2019 i alla stycken varit ett framgångsrikt år, i sällkapet såväl som i dess styrelse och hoppas vi får förtroendet att leda ”sällskapet för de lite mer vinnande världsmedborgarna” in i framtiden, med kort stopp för hundraårsfirande som nästa etappmål.

– Vid pennan, för styrelsen

Thomas Boström, sekreterare